g osv. som följer därav.211I propositionen som upprättades i anslutning till utredningen som ovannämnda citat är hämtat från framhåller föredraganden att 36 AvtL är enskyddsregel för speciella och oreglerade situationer och en spärr motkringgående av regler. Det framhålls även att det inom aktiebolagsrätten finnsett tillfredställande skydd för minoritetsägare och att 36 AvtL därförtroligtvis kommer att få en begränsad betydelse på området. Det utesluts dockinte att det i vissa fall finns skäl att tillämpa bestämmelsen inomaktiebolagsrätten.212 Detta bör kunna tolkas som att det finns en möjlighet attbeakta speciella aktiebolagsrättsliga hänsyn vid tillämpningen av 36 AvtLpå avtalsvillkor i aktieägaravtal.Den juridiska litteraturen som rör aktieägaravtal berör på flera ställen vilkamöjligheter som finns att tillämpa 36 AvtL på avtalsvillkor i aktieägaravtal.210Se NJA 2017 s. 113, NJA 2011 s. 67, NJA 2009 s. 408, NJA 2007 s. 962 och NJA 2000s. 462 där inte skäl för en tillämpning ansetts föreligga. I NJA 2012 s. 776 har skäl för entillämpning ansetts föreligga. Detta mål rörde ett avtal mellan en näringsidkare och enkonsument.211SOU 1974:83 s. 123.212Prop. 1975/76:81 s. 112-113.42I vissa fall med en längre motivering och mer ingående beskrivning, i andrafall med endast korta påpekanden. Ett exempel på det senare är Johanssonsom anför att röstavtal där aktieägare förbinder sig att rösta på visst sätt skullekunna träffas av 36 AvtL om det innehåller orimliga avtalsvillkor.213Karlgren uttalar i ett rättsutlåtande som till vissa delar tagits in i referatet tillavgörandet Graningeverken att 8 skuldebrevslagen, vilket är en föregångaretill 36 AvtL, utgör en gräns för vad en part avtalsrättsligt med giltig verkankan ta på sig genom aktieägaravtal. Karlgren menar att utgångspunkten är attett villkor om hur aktieägaren ska utöva sin rösträtt int

vtaleloven 36 og Ãkonomisk effektivitet. ITidsskrift for rettsvitenskap 1995 s. 1-240[Citeras: Wilhelmsen i Tfr (1995)Elektroniska källorKure, Schmith och Hedegaard Kristensen, Selskabsloven, Karnov 2017-0523Munukka, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar pÃ¥förmögenhetsrättens omrÃ¥de 36 , Lexino 2012-12-31Nerep, Adestam och Samuelsson Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap 1 ,Lexino 2017-07-03Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 4 kap. 7 ,Lexino 2017-10-27Svernlöv och Westin Avtalsmall till aktieägaravtal Karnov (hämtad 201710-30)Volvo Cars Pressmeddelande daterat 18 april 2017 tillgänglig via:https://www.media.volvocars.com/global/engb/media/pressreleases/207309/volvo-cars-and-autoliv-autonomous-drivingjoint-venture-zenuity-starts-operations (hämtad 2017-11-09)59RättsfallsförteckningSvenska avgörandenHögsta domstolenNJA 1972 s. 29NJA 1983 s. 332NJA 1988 s. 230NJA 1989 s. 346NJA 1992 s. 782NJA 2000 s. 462NJA 2007 s. 962NJA 2009 s. 408NJA 2011 s. 67NJA 2011 s. 429NJA 2012 s. 776NJA 2016 s. 962NJA 2017 s. 113NJA 2017 s. 289Högsta förvaltningsdomstolenRà 2000 ref 56Svea hovrättSvea hovrätts dom 2003-06-13, mÃ¥l nr à 2116-13Svea hovrätts dom 2004-02-19, à 1244-04Norska avgörandenHR-1995-4-ADanska avgörandenHÃjestret UfR 1996.155060

siktningsmannen inte övertagit köparens undersökningsplikt somhuvudregel ska denna användas som utgångspunkt vad som uppdraget ska omfattaom avtalet inte ger tydlig vägledning i denna del. Ett resultat av den utgångspunktenär att en besiktningsman utan specialkompetens på ett område inte förväntas upptäcka dolda fel som kräver denna specialkompetens. Denna utgångspunkt är förenlig med uppfattningen att de fel en besiktningsman inte upptäcker vid en fullgodbesiktning som huvudregel utgör dolda fel. Handlingsnormen för en besiktningsman kan avgränsas till de fel en normalt aktsam besiktningsman förväntas finna.1023.6.1.1 Gällande rättBesiktning är en immateriell tjänst och faller därför utanför konsumenttjänstlagenstillämpningsområde.103 Om en besiktningsman utför ekonomiskt biträde faller98SOU 1987:30 s. 71 f. 94 ff.Prop. 1989/90:77 s. 42.100Prop. 1989/90:77 s. 43.101Elfström Ashton, 2016, s. 260.102Stiegler, 2000, s. 34 f.103NJA 2007 s. 962.9931yrkesutövningen under lagen för finansiell rådgivning, vilken är avsedd att träffafinansiell och juridisk rådgivning. Sådant ekonomiskt biträde som avses i lagen utförs däremot ofta i samband med besiktningen, exempelvis värdering av fastighetenav finansiell karaktär. Då besiktningsmannen enbart utför en besiktning av fastigheten är detta inte en finansiell rådgivning och uppdraget faller utanför lagenstillämpningsområde, men kan istället falla under 18 kapitlet HB.104 Det är upp tillbesiktningsmannen och fastighetsköparen att själva bestämma uppdragets omfattning i avtalet.105 Besiktningsmannen bör lägga fram och precisera avtalsvillkoren före besiktningsuppdragets genomförande. Om fastighetsköparen fått tadel av villkoren först i besiktningsprotokollet så kan hända att de inte anses utgöraavtalsinnehåll.106 De vanligaste besiktningarna som görs idag är så kallade okulärbesiktningar. Okulär innebär med synen och utgör be

gade kontrollansvaranalogt. Dessa hade inneburit att en näringsidkare som kan visa att felet är utanfördennes kontroll, som denne inte hade kunnat räkna med vid avtalets ingående ochvars följder han/hon inte hade kunnat undvika eller övervinna eller om resultatetavviker från vad näringsidkaren särskilt utfäst, inte hade blivit skadeståndsskyldig.108 Istället ska grunden för en besiktningsmans skadeståndsansvar vid fel iden utförda tjänsten anses vara ett vårdslöshetsansvar.109 Denna vårdslöshetsbedömning görs i enlighet med följande kapitel.3.6.1.2 Besiktningsmäns skyldigheterEn besiktning ska utföras med skicklighet och omsorg. Det ställs inte upp någotkrav på att personen genomgått någon utbildning men höga krav ställs på kompetensen hos en besiktningsman. Förarbetena föreskriver att besiktningen ska utföras av en, i byggnadstekniska frågor, erfaren person.110 En besiktningsman blir104Zacharias, 2003, s. 16 f.Se NJA 2001 s. 269.106NJA 2007 s. 962.107Se Elfström Ashton, 2012, s. 44; Elfström Ashton, 2016, s. 260 f.108Bengtsson, 2008 s. 262 ff.109Bengtsson, 2008, s. 267 f.110SOU 1987:30 s. 95.10532skadeståndsskyldig då denne uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter gentemot uppdragsgivaren. Denna bedömning görs genom att först försökafastställa den norm som har åsidosatts, för att därefter försöka avgöra om den haråsidosatts i sådan grad att avvikelsen ska betraktas som vårdslös. Vårdslöshetsbedömningen görs precis som för en vanlig rådgivare- genom att avgöra ombesiktningsmannen åsidosatt sin informationsplikt, sitt metodansvar, sin omsorgsplikt och därigenom inte utfört arbetet på ett fackmässigt sätt.111Enligt besiktningsmannens rådgivaransvar ska han/hon utöver att redovisa vad somkommit fram vid besiktningen, även ge råd och information till beställarna avtjänsten. Byggnadstekniska bedömningar och förslag till mer ingående undersökningar

Norrland dom 1990-02-12, dom nr. DT 2015Hovrätten för övre Norrland dom 1990-02-12, dom nr. DT 2015 mål nr. T 61/8996KammarrätternaKammarrätten i Stockholm dom 2013-09-04 mål nr. 201513Kammarrätten i Sundsvall disciplinärt prövningsförfarande dom 1992-02-17Högsta domstolenPrövningstillståndPrövningstillstånd meddelat 2015-12-03 mål nr. T 303415Prövningstillstånd meddelat 2018-05-09 mål nr. T 284118Nytt Juridiskt ArkivNJA 1951 s. 138NJA 1954 s. 573NJA 1959 s. 280NJA 1966 s. 70NJA 1975 s. 545NJA 1978 s. 432NJA 1979 s. 483NJA 1980 s. 555NJA 1981 s. 400NJA 1981 s. 1091NJA 1985 s. 274NJA 1985 s. 871NJA 1986 s. 61NJA 1986 s. 670NJA 1987 s. 692NJA 1988 s. 230NJA 1989 s. 346NJA 1990 s. 24NJA 1992 s. 130NJA 1992 s. 243NJA 1992 s. 502NJA 1994 s. 532NJA 1995 s. 693NJA 1996 s. 11897NJA 1997 s. 65NJA 1997 s. 127 INJA 1997 s. 127 IINJA 1998 s. 390NJA 1999 s. 408NJA 1999 s. 629NJA 2001 s. 269NJA 2001 s. 878NJA 2007 s. 86NJA 2007 s. 962NJA 2008 s. 733NJA 2009 s. 672NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 272NJA 2016 s. 237NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 414Skiljedomar:Skiljedomen ProfilGruppen AB ./. KPMG Bohlins AB, Datum för skiljedom:2010-12-22 tillgänglig genom resning till Svea Hovrätt- dom 2011-01-08 mål nr. T10851198

¥ programmet meddelade C atthon inte avsÃ¥g att fortsätta sina studier pÃ¥ grund av att hon ansÃ¥g att utbildningenskvalitet var undermÃ¥lig. Under C:s studietid hade en kvalitetsutvärdering av denaktuella utbildningen gjort av Universitetskanslers-ämbetet (UKÃ). Syftet medutvärderingen var att granska hur väl utbildningen uppfyllde kraven enligthögskolelagen. UKà kom fram till att den utbildning C hade gÃ¥tt hade bristandekvalitet och lärosätets tillstÃ¥nd att utfärda examen ifrÃ¥gasattes. C riktade därefterklagomÃ¥l mot högskolan och krävde att fÃ¥ studieavgiften Ã¥terbetalad. Efter atthögskolan hade avslagit hennes krav stämde C högskolan och krävde att fÃ¥ tillbakastudieavgiften pÃ¥ grund av avtalsbrott.HD slog fast att omständigheten att verksamheten till stor del är underkastadoffentligrättsliga regler inte utesluter att relationen mellan en högskola och enstudent kan ses ur ett kontraktsrättsligt perspektiv. Allmänna kontraktsrättsliga188NJA 2007 s. 962.50principer ansÃ¥gs därför kunna tillämpas för att avgöra huruvida hela eller delar avstudieavgiften kunde Ã¥terbetalas. Mot bakgrund av resultatet i UKÃ:skvalitetsutvärdering ansÃ¥gs högskolan ha gjort sig skyldig till ett kontraktsbrott.HD gick därefter vidare med att bedöma rättsföljden. Eftersom C hade yrkat fullÃ¥terbetalning av sin studieavgift betraktades hennes talan som en begäran omprisavdrag. Av allmänna kontraktsrättsliga principer ansÃ¥gs det följa attprisavdragets storlek ska avgöras med utgÃ¥ngspunkt i att det ska Ã¥terställa balansenmellan prestation och pris. Vidare anförde HD att motparten, vid vissa typer avprestationer, har en rätt att avhjälpa felet. Endast om sÃ¥ inte sker kan den drabbadeparten ha rätt till prisavdrag. Vid utbildningstjänster ansÃ¥gs det emellertid intefinnas stöd i svensk rätt för att högskolan skulle ha en sÃ¥dan rätt. C fick rätt till ettprisavdrag motsvarande 2/3 av studieavgiften.5.3.4 Kommentar

direkt förlust, SvJT 2013 s. 862-876.Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1 10.JAREBORG, Nils, Vad är en princip, Festskrift till Ake Frändberg, Göteborg,2003, s. 137 144.Kleineman, Jan, RÃ¥dgivares informationsansvar - en probleminventering, SvJT1998 s. 185 211.Lehrberg, Bert, Köplagens dispositiva karaktär, SvJT 2019 s. 236 254.RÃ¥dberg, Ãke, Risk enligt AB 04. HD skriver om AB och skriver om AB, JT2013/14 Nr 3, s. 667 673.InternetkällorAdvokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed, Med kommentarreviderad juni 2016,https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundetsv/advokatetik/vagledande-regler-2016-med-kommentarer-juni-2016.pdf, senasthämtad 2020-01-11.RättsfallNJA 1951 s. 639NJA 1957 s. 621NJA 1987 s. 692NJA 1991 s. 625NJA 1992 s. 58NJA 1992 s. 243NJA 1992 s. 631NJA 1992 s. 782NJA 1994 s. 532NJA 1994 s. 621NJA 1995 s. 69373NJA 2001 s. 138NJA 2001 s. 177NJA 2002 s. 644NJA 2007 s. 962NJA 2013 s. 271NJA 2013 s. 1174NJA 2014 s. 960NJA 2015 s. 110NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 266NJA 2018 s. 414NJA 2018 s. 653HD dom den 7 nov. 2019, mÃ¥l T 2841-18.SvJT 1957 rf. s. 2474